Medverkan i SVT Nyheter: Så kan vi komma att leva i framtiden – om vi sadlar om för klimatet

Den 10 oktober publicerade SVT Nyheter en artikel om forskningsprogrammets scenarier och frågeställningar: "Antingen så har vi återvänt till landsbygden, eller så kanske vi lever i ett samhälle som har robotiserats. Här nedan följer fyra olika framtidsscenarier kring hur vi kan komma att leva år 2050."

"I ett forskningsprojekt på KTH har en grupp svenska forskare från olika universitet tagit fram fyra framtidsscenarier där man utgår ifrån att samhället har ställt om för att hålla sig inom klimatmålet att jordens medeltemperatur inte ska stiga mer än till 1,5 grader.

Här nedan förklarar en av forskarna, Pernilla Hagbert, hur sådana samhällen skulle kunna se ut.

Cirkulär ekonomi – begreppet avfall existerar inte längre

I det här samhället existerar inte längre avfall som ett begrepp, utan produkter är utformade för att enkelt demonteras, repareras och återanvändas.

– Här sluter vi kretslopp och tar till vara på avfall. Ett skifte från konsumtion av nya produkter till att i stället återbruka produkter vi redan har, säger Pernilla Hagbert, forskare på KTH.

I en cirkulär ekonomi är konsumtionen av tjänster inte så resurs- och energikrävande. Här prioriteras välfärdstjänster, kultur och naturupplevelser, då den materiella konsumtionen är begränsad.

Däremot kräver ett sådant här samhälle att du, precis som i nästan samtliga scenarier, äter vegansk kost och reser mindre med flyg. Här har också centraliseringen och urbaniseringen fortsatt, där en hög andel bor i singelhushåll i storstäder.

Samtidigt är ett sådant här samhälle beroende av en stark välfärdsstat och en fungerande industri som ställer om i stor skala.

– Staten är stark, företagsintresset är starkt. Detta för att skapa rätt förutsättningar och incitament för effektiv resursanvändning och framtida utvecklingsmöjligheter, säger Hagbert.

Lokal självförsörjning – återskapande av en levande landsbygd

I det här samhället är Sverige bra på att ta tillvara på lokala resurser och har en hög grad av självförsörjning. Här säkras konsumtionen inom Sveriges gräns och man återvänder delvis till landsbygden, vilket i sin tur innebär en nedskalad och minskad import.

– Landsbygden blir viktigare igen som ett sätt att vara nära produktionen av bland annat mat, säger Pernilla Hagbert, forskare på KTH.

Kommunen har även ett stort inflytande över civilsamhällets aktörer. Familjer, hushåll, föreningar och nätverk spelar här en viktig roll. Här är staten inte lika stark, utan regionala utbyten sker i samverkan mellan och inom regioner.

– Människor samarbetar i lokala sammanslutningar.

I ett sådant här samhälle bor du troligen tillsammans med familj, släkt, eller andra som du delar försörjningen med i storhushåll där flera vuxna, barn och äldre ingår. Men man överger inte städerna helt utan bor i mindre städer eller tätorter, samt tar till vara på storstädernas ytterområden och grönytor på ett mer effektivt sätt.

– Här måste även städer i hög grad ställas om till att bli självförsörjande, säger Hagbert."

Läs hela artikeln på SVT Nyheter (publicerad 2018-10-10)