"Vi måste inse att pengar och marknadsvärden är en slöja som döljer ojämna globala flöden"

Alf Hornborg, Lunds universitet, arbetar med projektets delpaket samhälleliga och miljömässiga målsättningar. Hur ser han på framtidens tidsanvändning?

Alf Hornborg är professor i humanekologi på Lunds universitet. I detta projekt forskar han om hur vi kan definiera de samhälleliga och miljömässiga målsättningar som måste uppfyllas för att Sverige, med utebliven BNP-tillväxt, ska betraktas som hållbart.

– Vi behöver utveckla en bättre tvärvetenskaplig förståelse av hur samhälleliga och miljömässiga utmaningar hänger ihop. En gemensam nämnare i denna problematik är just precis ”tillväxt” – med andra ord, tillgången till pengar. Även om både Cirkulär ekonomi och Kollaborativ ekonomi är lovvärda principer ur ett miljömässigt perspektiv, kommer de inte att bli verklighet så länge den sammanlänkade, allt mer ojämlika världsekonomin uppmuntrar en accelererande svensk förbrukning av varor som producerats billigt i andra länder. Så länge vi har ett överflöd av pengar har vi inte tillräcklig motivation att ägna oss åt återvinning eller samägande.

Vilka skillnader finns och vad ser du som den stora utmaningen för att klara framtidens miljömässiga målsättningar?

– Scenarierna Lokal självförsörjning och Automatisering är varandras motpoler. Det första är att föredra ur miljösynpunkt, men skildras tyvärr som en regressiv dystopi. Det andra bygger på pengarnas, marknadens och teknikens fortsatta förmåga att förskjuta miljöproblemen bortom synhåll - alltså mera ’business as usual’ - men framställs som en utopi. Den stora utmaningen är att organisera en samhällsekonomi som uppmuntrar lokal självförsörjning utan att avveckla moderna framsteg inom social trygghet, sjukvård och jämlikhet.

På vilket sätt tror du vi måste ändra vår inställning gällande ekonomisk tillväxt i framtiden?

– Vi måste inse att pengar och marknadsvärden är en slöja som döljer ojämna globala flöden och globalt ojämn förbrukning av nedlagd arbetstid och naturresurser. Att ha som målsättning att öka vår tillgång till pengar är att vilja intensifiera vår konsumtion av andras tid och resurser. Vi bör räkna med att tillväxten framöver kan utebli i Sverige, som i andra länder. Som beredskap för en sådan utveckling bör vi planera för en mindre sårbar samhällsekonomi, som är mindre specialiserad och mindre beroende av komplexa tekniska system och globala handelsrelationer.

Vilket av de olika scenarierna ser du som mest trolig i framtiden ur din forskning? Eller är en kombination mer logisk?

– Det mest sannolika är att vi följer historiens mönster och drabbas av någon form av genomgripande sammanbrott, vilket är detsamma som en relativt snabb förlust av samhällelig komplexitet. Därför är det viktigt att myndigheterna utvecklar strategier för att dämpa krisens följdverkningar för landets befolkning. Det behöver inte betyda elände och återgång, utan kan med förutseende planering öppna för ett samhälle som både är mera hållbart och mera tillfredsställande att leva i. En ekonomi uppbyggd kring målsättningen Lokal självförsörjning skulle kunna erbjuda förhöjd livskvalitet.